Varför får man ont i ryggen av stillasittande?
För många är stillasittande en stor del av arbetsdagen. Efter några timmar vid skrivbordet kan ryggen kännas stel, trött eller öm, även om arbetet inte är fysiskt krävande. Det betyder sällan att något har skadats. Oftast har kroppen varit i samma position länge och fått för lite variation. Besvären är vanliga, och det finns flera skäl till att fler och fler får ont i ryggen i dag.
Ryggen är byggd för att röra sig
Ryggen klarar belastning i många olika positioner, men den mår bäst när positionerna växlar. När du sitter länge arbetar vissa muskler statiskt för att hålla kroppen upprätt, medan andra knappt används. Det kan kännas som stelhet eller trötthet i ländryggen, särskilt om du sitter på ungefär samma sätt dag efter dag.
Många tror att värken beror på en enda dålig arbetsställning. Sambandet är oftast mer sammansatt, och variation gör mer nytta än jakten på en perfekt position.
När koncentrationen är hög glider många fram på stolen och rundar ryggen utan att tänka på det. Ländryggen tappar då stödet mot ryggstödet, och belastningen hamnar på samma ställe timme efter timme. Sitter besvären snarare i nacke och axlar handlar det ofta mer om hur skärmen och armarna är placerade.
Stolen är sällan ensam boven
Stillasittande kan bidra till ryggvärk utan att vara hela förklaringen. Sömn, återhämtning, tidigare ryggproblem och belastning utanför jobbet spelar också in. Den som sitter still hela arbetsdagen och sedan lyfter barn eller tränar hårt på kvällen belastar ryggen på två helt olika sätt under samma dag.
Smärtans placering ger inte heller alltid hela svaret. Irritation i ländryggen kan ibland ge värk mot sätet eller ner i benen. Då är det viktigt att skilja vanliga belastningsbesvär från ischias eller ryggskott, eftersom de har olika orsaker. Strålar smärtan ner i benet under arbetsdagen finns det sätt att lindra ischias på kontoret, men domningar, stickningar och utstrålning bör alltid bedömas.
Korta avbrott gör skillnad
Du behöver inte träna varje gång ryggen känns stel. Res dig, gå några steg, byt sittställning eller stå upp en stund. Det viktiga är inte en viss rörelse, utan att långa perioder i samma position bryts.
Stolen och arbetsplatsen påverkar också hur du sitter. Är stolen för hög får fötterna sämre stöd, och sitter du långt från bordet är det lätt att luta dig framåt. En bättre inrättad arbetsplats kan komplettera rörelsen, men den garanterar inte att värken försvinner.
Har ryggen varit känslig länge är det klokt att öka vardagsrörelsen gradvis. Promenader, lugna rörelser för bröstrygg och höfter och fler korta pauser är ofta lättare att göra till en vana än hård träning.
Värk som inte släpper
Återkommer värken, blir den tydligt värre eller börjar den begränsa vardagen är det dags att ta reda på vad som ligger bakom, och då kan du boka tid för en bedömning. Den börjar med frågor om arbete, vanor och tidigare besvär, följt av en undersökning av ryggens rörlighet och funktion. Målet är att hitta orsaken och inte bara lindra där det gör ont.
Behandlingen anpassas efter vad undersökningen visar och kan bestå av justeringar och andra manuella tekniker, ofta tillsammans med råd om arbetsställning och rörelse. Visar bedömningen att en annan utredning behövs hänvisas du vidare.
Oavsett vilket är rörelsen i vardagen något du kan påverka själv redan i morgon. Fler korta avbrott under dagen ger ryggen den variation som stillasittandet tar ifrån den.